Den med skit
Jag är på så fruktansvärt dåligt humör, känner att jag inte borde vistas bland folk. Vill helst hem och krypa ner i sängen, dra täcket över huvudet, somna och vakna glad och pigg!
Jag var så pepp imorse men så kommer jag till jobbet och minsta lilla grej irriterar mig. Sätter mig i fikarummet och känner hur jag förflyttar mig tre år bakåt i tiden, samma människor och p r e c i s samma konversationer.
- Oh, vad kallt det är i fikarummet. Att det alltid ska vara så kallt! (Känner på elementet) - Ja, det är ju på!
- Oh, jag tänker så mycket på alla djur i världen! Hur kan folk vilja dem illa?
- Jaha, då var det måndag igen. Tänk vad fort tiden går!
Jag orkar inte mer, jag vill bara skrika!
- Ja, det är kallt. Vi vet att det är kallt! Ta på dig en tröja innan du kommer hit.
- Ja, vissa är tyvärr elaka mot djur och vissa börjar inte gråta så fort en mygga dör.
- Tiden går inte fortare nu än vad den gjort tidigare.
Jag ber om ursäkt till alla jag eventuellt kommer vara otrevlig mot idag. Jag ska göra mitt bästa för att undvika folk!
Jag var så pepp imorse men så kommer jag till jobbet och minsta lilla grej irriterar mig. Sätter mig i fikarummet och känner hur jag förflyttar mig tre år bakåt i tiden, samma människor och p r e c i s samma konversationer.
- Oh, vad kallt det är i fikarummet. Att det alltid ska vara så kallt! (Känner på elementet) - Ja, det är ju på!
- Oh, jag tänker så mycket på alla djur i världen! Hur kan folk vilja dem illa?
- Jaha, då var det måndag igen. Tänk vad fort tiden går!
Jag orkar inte mer, jag vill bara skrika!
- Ja, det är kallt. Vi vet att det är kallt! Ta på dig en tröja innan du kommer hit.
- Ja, vissa är tyvärr elaka mot djur och vissa börjar inte gråta så fort en mygga dör.
- Tiden går inte fortare nu än vad den gjort tidigare.
Jag ber om ursäkt till alla jag eventuellt kommer vara otrevlig mot idag. Jag ska göra mitt bästa för att undvika folk!
Kommentarer
Postat av: Lina
Stackars Fia som måste umgås med gnälltanterna! Snart slipper du ju dom! pussi
Postat av: zat
tjaa har man inget bättre att prata om så... men jobb-livet börjar minst sagt kännas som en stor deja vu
Trackback